AW 2.0

Det här är Linnea <3. Vi är kompisar på fb, och vi är fd klasskamrater då vi båda skolade om oss inom Yh, då Ky. Hon är Förvaltare och har helt tydligt god koll på skillnaden mellan kvalitet och kvantitet.

Jag älskar konstruktiva förebilder, med betoning på konstruktiva. Har ju sedan många år tillbaka gjort en otroligt spännande uppgift i mina Hållbarhetskurser som handlar om våra förebilder, och när vi själva är det. En gång såg en klass en film om gatukaos i ett annat land, som kan direkt härledas till vissa gatukaos som har passerat revy även här på senare år. Såna som är uttryck för en sjuhelsikes massa grejer, men som ALDRIG leder till någon unison förbättring av det som är stenen i skon.

Efter den filmen så breddades mitt perspektiv på förebildskapandet. Vi är det så klart ALLTID, oavsett om vi bidrar eller drar ifrån enligt Kim, en studerande med huvudet på skaft. Jag har ju varit med om sååååå många och alltid lika intressanta och lärorika reflektioner, inspel och nya perspektiv från mina studerande. Det bästa med att utbilda är att man får lära sig så mycket.

Vi lever i det publikas tid. Vi visar upp oss -inget fel i det- i sociala medier, och vi blir förföljda via våra sociala medier, våra handdatorer -mob- och kreditkort. De och vi hållerkoll på varandra. Vi är mer eller mindre motståndkraftiga mot det som kan ta eller ge våra liv innehåll. Men helt klart så skördar farsoten stress fler och fler människors livskvalitet. Bara skopar upp den, och dumpar många i total orkeslöshet.

Att umgås med djur frikopplar oss från prestation. Vi måste inte förstå varann mer än att respekten och i kanske bästa fall tilliten finns där. DET är så återhämtande att släppa allt och bara vara närvarande. Hur visar man bättre “upp” det än så här?

2019-07-23T19:27:22+00:00