Det är konstigt hur minnet funkar… på alla sätt och vis faktiskt. Jag är bara snart 50, och gillar det på väldigt många vis. Men jag fattar inte hur jag kan bli så förbannad då jag glömt var jag lagt mobilen eller nycklarna, och komma ihåg vilket jätteproblem det var med mjölkprodukter på tågluffen då jag var 18….

För jag glömmer inte glädjen över den syntetiskt smaksatta jordgubbsyoghurten som jag lyckades få i mig trots att jag vägrat mjölk och yoghurt i två månader. För jag gillar BARA smaken av svensk mjölk….

Å så vidare till hur mitt kylskåp var som ett mindre supermarket ute i vikingshillsobygden (6 km till matvarubutikerna), vilket resulterade i oförlåtliga mängder matsvinn då minisupermarketen hemma hos mig sällan hann inmundigas före bäst före. Tills min kompis Ivar förklarade hur galet miljöovänligt matsvinn var, och jag verkligen och äntligen stängde mitt minisupermarket.

Vad vill jag komma till?

Jo, att den här mjölken stått i mitt kylskåp lååååångt över bästföre, närmare bestämt 22 dagar efter bäst före datum. Och jag… luktade och näsan gav grönt ljus. Inte bara är det en Hållbarhetsvinst, det är med ovan historia en enorm personlig bedrift att ha förflyttat mig från totalt Kräsmagad/Ohållbar till att använda näsan.

För det är oförlåtligt att slänga kalvens mat… och så skriver jag inget mer om vad jag egentligen tycker om mitt 1 mjölkglas i veckandrickande…